Reikitidningen
- Alla
- Andlig hälsa
- Barn
- Böcker
- DistansReiki
- Elever berättar
- Friskvård
- Gendai Reiki Ho
- Historia
- Holistisk hälsa
- Klassisk japansk Reiki
- KomyoReikido
- Läkning
- Livsstil
- MediReiki
- Meditation
- Mirakel
- Myter om Reiki
- Okategoriserat
- Psykisk ohälsa
- Reikibehandlingar
- Reikiböcker
- Reikiforskning
- Reikikurser
- Reikilärare
- Reikipodden
- Reikitekniker
- Reikitidningen
- Reikitips
- Reikiträffar
- Solkarina
- Svar på Reikifrågor
- Video och föreläsningar
2022-01-25
Det finns en viktig faktor idag när vi ger Reiki till någon annan. Det är att vi ska lära oss vad byosen är och lära oss känna igen hur Reikiflöde känns och när det är blockerat. Stagnationen sitter oftast i blod, vattenflöde och lymfa i kroppens vätskor. De cirkulerar ju som bekant genom varje del av vår kropp. Att först och främst veta hur en kropp i balans känns under händerna är verkligen baskunskaper i Reiki. Det går faktiskt på känslan under händerna att känna om det är inflammationer i kroppen, trauman, stress och spänningar. Kroppens processer avspeglar sig i olika typer av sensationer under händerna.
2022-01-19
Du vet allt det där du upplever när du ger Reiki till dig själv eller någon annan? Det kallas byosen. När vi ger Reiki letar vi efter något byosen för att skapa balans i obalanser. När du sänder Reiki till ett problemområde så kommer det att svara och det svaret känner du i form av: hetta, värme, svalhet, kyla, pirrningar, sockerdricka, tryck, smärta, virvlar. Det är fundamentet i Reiki och att lära sig det. Under mina Reikiutbildningar så fokuserar jag på att lära mina elever att känna igen hur obalanser upplevs och vad de kan göra för att skapa Reikiflöde och bli medvetna om vilken typ av byosen de upplever. Det säger något om vilken typ av obalans det är kroppen har. Själva upplevelsen kalla hibiki och betyder eko på japanska.
2022-01-16
Harmoni med världen runt omkring. Både människor och natur innefattas i den helhet som vi alla är en oseparerbar del av. Vi människor kan själva påverka vår egen energi och bidra till harmoni genom att vara tacksamma, visa vördnad och på så sätt närma oss kami för att utvecklas på ett djupare plan.
2022-01-15
I olika undersökningar har japaner svarat mellan 50-70% att de besöker shintohelgedomar ofta och deltar i ritualer med att de ändå inte anser sig vara religiösa eller shintoister. Ofta vänder man sig både till shintoistiska och buddhistiska traditioner under olika faser i livet (t.ex. bröllop, begravning, tacksägelse för att barn får växa och bli äldre eller steget ur barndomen till vuxenvärlden). Det finns 80 000 -100 000 shintohelgedomar i Japan. De minsta ungefär samma storlek som en liten garderob med enbart en liten port med ett litet altare bakom till enorma komplex som breder ut sig över stora områden och har flera olika byggnader med olika funktioner och permanent personal som arbetar där dagligen. Många hem har antingen ett litet shintoistiskt husaltare eller ett buddhistiskt och ibland kan man ha både och eller ett altare som fungerar för båda. Varken shintoismen eller buddhismen tvingar japanerna att välja.